Bad gone Good

Ni vet när ni har sådana dagar när allt känns konstigt. Inte riktigt dåligt och inte riktigt bra utan bara konstigt. Sådana dagar har jag ibland. Då brukar minst åtta dåliga saker hända mig och jag brukar gå och lägga mig arg. Men idag hände något. Jag satt på tunnelbanan hem och var på väg att somna och av någon anledning tittade jag upp. Ett antal rader framför mig satt en kille. När han såg att jag tittade han log han lite svagt. Jag log tillbaks. Vi bara log åt varann. Det var inte lång tid utan bara mellan Sanstull och Gllmarsplan sen ställde sig någon i vägen. Men det vände hela min dag. Tänka att ett leende kan göra så.