Min Musik

Musik är som choklad, det gör än lycklig en stund, men lyckan försvinner. Därför har jag musik inom mig och när det tystnar sätter jag på min favorit skiva.

När allt kommer i vägen

Ibland händer det bara att man gör allt utom att göra läxor. Man tänker att man ska och ibland gör man den minsta först och när man är färdig med den tycker man att man förtjänar en liten paus bara att pausen varar lite för mycket och plötsligt är det mat. Efter maten tänker man att man behöver smälta maten lite och sen börja jobba, men då kommer en bok eller ett TV program i vägen och så har men en halvtimme på sig att göra något man skulle behövt flera till.

När man verklign behöver

Ibland kan man vara så sjuk att man är tillräckligt frisk att gå iväg till skolan, men ändå för sjuk för att orka umgås med kompisar efter kl.4. När jag är så sjuk brukar jag känna mig ensam och titta eller läsa igenom mina favorit filmer eller böcker. Därför blev jag väldigt glad när kompisar jag inte sätt på länge ringde och ville gå på bio med mig. Jag blev verkligen glad. Vi gick bland folk på kvällen mot bion och fram till konsum för att köpa godis. Vi skyndade för att inte missa reklamen. Vi fnissade, skrattade och hoppade till av rädsla under filmen. Vi åkt hem till en av mina kompisar och satt på hennes golv och bara pratade. Egentligen pratade vi inte om något, eller så kommer jag inte ihåg om vad. Men att vi pratade och det var det som betydde något för mig. För många skulle nog en kväll som den här vara ganska betydelse lös. Men för mig betyder den världen. Det var verkligen det jag behövde.

Glöd

Det är som om lågan som brann så otroligt starkt för ett år sedan har brunnit upp. Glöden värmer, men inga lågor finns. Om jag bara kunde få något att hända som skulle få mig att tro igen. För det är det som saknas för mig, tro. Kärleken finns, och kommer alltid att finnas som en värmande glöd. Men lågorna som brinner och verkligen gör mig helt igenom varm finns inte där utan min tro. Glöden värmer, men inte helt. Någonting saknas och till och med glöden vet om det. Allt blir tyngre. Glöden stannar så tills tro eller hopp tillkommer och gör glöden till en het brasa igen. Det behöver bara vara någon som råkar uttrycka samma känsla som mig själv och lågar börjar brinna. svagt i början och kraftigare för varje ny människa som jag delar mina känslor med. Och till slut är elden inom mig så stor att jag inte kan hålla den inne. Den blir så stark och kraftfull att jag med hjälp av den kan åstakomma vad som hällst. Allt måste ha ett början och ett slut. Därför måste lågorna slockna och glöden komma tillbaka.