Jagad

Det är helt mörkt. Jag springer. Jag vet inte vart jag springer och jag vet inte vem jag springer ifrån. Allt jag vet är att jag är rädd och kan springa i all evighet. Jag börjar kunna se väggar, svarta som smälter in i omgivningen. Jag springer och springer. Pressar mina muskler till det yttersta En känsla att jag blir jagad kommer till mig. Jag försöker springa fortare men det går inte. Jag har pressat mina muskler för mycket. Krafterna håller på att ta slut, men korridoren fortsätter. Det finns inget slut. Jagaren kommer närmre, jag pressar mig själv lite till. Jag känner närvaron av något bakom mig fast jag springer det fortaste jag kan. Jag vet inte om jag klarar mer...